Rehabilitering genom tidig mobilisering efter operation – så hjälper du människor att återhämta sig snabbare
Efter COVID-19-pandemin står vårdgivare runt om i världen inför enorma eftersläpningar av operationer och behandlingar. Insatser för att förkorta återhämtningstiden för patienter genom att stödja tidig mobilisering kan bidra till att öka patientflödet på sjukhus.
Användning av lösningar för patientförflyttning är ett effektivt sätt att hjälpa patienter återfå eller bibehålla rörligheten – och vi finns här för att hjälpa till under varje steg längs vägen. Vår rehabiliteringsguide bidrar till bättre rörlighet och gör att risken för skador hos vårdpersonalen minskar.
Låg fysisk aktivitet under sjukhusvistelse leder till förlust av muskelstyrka, funktionsförmåga och självständighet, så det är uppenbart att det finns många fördelar med att främja mobilitet för patienter på sjukhus och vårdinrättningar. Rörlighet förbättrar patientens känsla av värdighet och oberoende, och kan också förbättra det fysiska och psykiska välbefinnandet.
Att hjälpa patienter att röra på sig innebär dock också stora utmaningar för vårdpersonalen. Muskuloskeletala skador är fortfarande den främsta orsaken till skador inom hälso- och sjukvården. Mellan 55–91 % av alla fysioterapeuter har arbetsrelaterade muskuloskeletala sjukdomar (WMSD) och var sjätte fysioterapeut byter karriär på grund av arbetsskador. 1,2
”55–91 % av fysioterapeuterna uppskattas ha arbetsrelaterade muskuloskeletala sjukdomar.1,2”
Fokus på förebyggande av fallolyckor är en annan faktor som lett till oavsiktliga följder för patientens mobilitet, funktionsförmåga och välbefinnande. 3Aktiviteter har inte uppmuntrats på grund av uppfattningen om att en förbättrad rörlighet också ökar antalet fall. Studier visar dock att detta inte stämmer.4
Att lämna en patient i låg sänghöjd ansågs till exempel tidigare vara en universallösning för att förhindra fall. Det är det inte. När sängen är för låg kan den fungera som en passiv begränsning, och patienter kan ha svårt eller kan inte alls ta sig ur sängen utan hjälp.5
När patienter förlorar förmågan att stå upp från en sittande ställning utan hjälp kan deras självständighet begränsas. 6
Teknik för patientförflyttning är din ”mobilitetspartner”
Terapeuters användning av tekniska lösningar för patientförflyttning stöds av riktlinjer för bästa praxis och minskar risken för sjukhusförvärvade skador. Under rehabiliteringsprocessen kan dessa hjälpmedel ses som en ”mobilitetspartner” för att underlätta funktionell rörlighet, främja patientsäkerheten och minska skaderisken för vårdpersonalen.1,2,7
Terapeuter har rapporterat att utrustning för patientförflyttning har ökat deras möjligheter när det gäller terapeutiska aktiviteter och gjort det möjligt för dem att mobilisera patienter tidigare i rehabiliteringsprocessen, jämfört med om de inte har tillgång till utrustning.2
Även om rörlighet och rehabilitering ofta ses som aktiviteter som sköts av en terapeut finns det också många möjligheter för all vårdpersonal att integrera mobilitet i det dagliga vårdarbetet.8
Vår guide, ”Rehabilitering genom att stärka rörelseförmågan”, ger förslag på hur du kan underlätta och förbättra mobilitetsträningen genom att introducera tekniska lösningar som stöd under rehabiliteringsbehandling.
Med Arjos mobilitetsgalleri som bas beskriver vår rehabiliteringsguide ett antal mobilitetsaktiviteter och hur dessa kan underlättas med hjälp av tekniska hjälpmedel. Här är några exempel på våra lösningar och de aktiviteter de stödjer.
ELDRIVET STÅHJÄLPMEDEL
Sara Plus® – eldriven höjning och uppresning till stående
Sara Plus är ett eldrivet stå- och lyfthjälpmedel som utformats för att användas av en ensam vårdpersonal. Med en löstagbar fotplatta och stöd för armstöd och sele underlättar Sara Plus aktiva förflyttningar samt balans-, steg- och gångträning.
När patienten sitter på sängkanten underlättar Sara Plus förflyttningar på varierande höjd och avstånd och förflyttningar vid olika aktiviteter. Sara Plus gör det också lättare för patienten att stå och sitta själv och delta i olika aktiviteter som kan bidra till att förbättra den statiska och dynamiska balansen och viktöverföringen.
Den här aktiva lyften kan också användas utanför sängen. En patient som får stöd av Sara Plus och sitter på en gymboll kan till exempel ägna sig åt aktiviteter som främjar balansen.
När patienten har stöd av gåselen till Sara Plus och av ett armstöd i rätt höjd kan fotplattan avlägsnas för rörlighetsträning vid gångaktiviteter. Patienten kan gå och röra sig säkert genom att öva på normala rörelser.
Du kan också hjälpa patienter att öva på självständiga rörelser som fokuserar på stående balans och viktbärande tolerans. Gör detta genom att placera patienten i upprätt läge med hjälp av Sara Plus så att han/hon kan stå på behörigt avstånd från selens stöd.
ICKE-ELDRIVET STÅHJÄLPMEDEL
Sara Stedy® – möjliggör en stadig uppresning från sittande till stående
Sara Stedy är ett ståhjälpmedel utan strömförsörjning som underlättar tidig mobilisering, genom att göra det möjligt för en ensam vårdpersonal att hjälpa till vid förflyttningar från sittande till stående, för patienter av varierande storlekar och med olika kliniska bedömningar.
I en stödposition stödjer den bålstabilitet och funktionella aktiviteter. Sara Stedy uppmanar också patienten att luta sig framåt och börja stå med koncentrisk aktivering av de nedre extremiteterna och korrekt viktöverföring.
När Sara Stedy dras upp till stående stöttar den aktivering av musklerna i magen, låret och de nedre extremiteterna som för höfterna framåt till en upprätt position.
TAKLYFT
Maxi Sky® 2 – för säkra, bekväma och värdiga förflyttningar
Taklyften Maxi Sky 2 gör det möjligt för en ensam vårdpersonal att förflytta patienter smidigt utan manuella lyft. Detta minskar skaderisken både för vårdpersonalen och för personen i lyften.
Taklyften Maxi Sky 2 kan användas för en rad olika aktiviteter. Några exempel är:
Användning av en omplaceringssele i kombination med en passiv lyft kan bidra till att minska påverkan på vårdpersonalens arbetsflöde vid rullning och vändning av en patient i sängen.⁹
Sittande aktiviteter vid sängkanten eller utanför sängen underlättas också. Att använda taklyften med en gåsele i kombination med en gåstol kan ge extra stöd och självförtroende när man tränar på att gå. Detta gör att terapeuten kan fokusera på att vägleda aktiviteten och samtidigt säkerställa korrekt användning av hjälpmedlet.
Utbildning i hur man återhämtar sig från ett fall är ett viktigt steg för att möjliggöra egenbehandling när patienten återvänder hem. Dessa aktiviteter kan utföras med hjälp av en taklyft och en gåsele. Terapeuten kan styra patienten till sittande eller stående genom att följa ett normalt rörelsemönster.
Aktiviteter i det dagliga livet är meningsfulla och ingår som en viktig del i ett rehabiliteringsprogram. Det kan dock vara svårt att träna på att utföra vissa aktiviteter utan tillgång till något ytterligare stöd. Genom att se till att patientens fötter är på golvet för att stödja normala rörelsemönster kan taklyften bidra till att förbättra statisk och dynamisk stående balans, viktbärande och gångaktiviteter.
Ett partnerskap som främjar mobilitet
Alla Arjos lösningar bygger på vårt engagemang för att stödja terapeuternas grundläggande mål att främja mobilitet och förbättra livskvaliteten för patienter.
Vi samarbetar med dig för att hitta lösningar som kan bidra till att uppnå terapeutiska mål och genomföra aktiviteter, samtidigt som vi minskar risken för muskel- och skelettskador som kan förknippas med många fysiska behandlingsinterventioner. Arjos rådgivningsprogram som t.ex. Arjo Move är utformade för att ge vårdinrättningen positiva och mätbara kvalitetsresultat och positiva och mätbara kliniska, operativa och ekonomiska resultat. Ett partnerskap med oss banar väg för att frigöra potential och för en hållbar kultur som finjusterar befintliga processer och effektiviseringar för förbättrade patientresultat, personalens välbefinnande och ekonomisk optimering.
Referenslista
1. Daragh A, et al. Safe Patient Handling Equipment in Therapy Practice: Implications for Rehabilitation. The American Journal of Occupational Therapy. 2013; 67(1):45-53.)
2. Cromie JE, Robertson VJ, Best MO: Work-related musculoskeletal disorders in physical therapists: prevalence, severity, risks, and responses. PhysTher 2000, 80(4):336-351. 3. https://www.who.int/disabilities/care/rehabilitation_guidelines_concept. pdf Accessed 15-10-2020
4. JAMA Intern Med. 2017 June 01; 177(6): 759–760
5. Haines, T.P., Bell, R.A. and Varghese, P.N. (2010), Pragmatic, Cluster Randomized Trial of a Policy to Introduce Low-Low Beds to Hospital Wards for the Prevention of Falls and Fall Injuries. Journal of the American Geriatrics Society, 58: 435-441.
6. Hughes, M. A., Schenkman, M. L. (1996). Chair rise strategy in the functionally impaired elderly. Journal of Rehabilitation Research & Development, 33(4), 409-412.
7. European Pressure Ulcer Advisory Panel, National Pressure Injury Advisory Panel and Pan Pacific Pressure Injury Alliance. Prevention and Treatment of Pressure Ulcers/Injuries: Clinical Practice Guideline. The International Guideline, Emily Haesler (Ed.)EPUAP/NPIAP/PPIA:2019. Avsnitt 8: Repositioning and Early Mobilisation Recommendation 5.6 Repositioning Techniques. Sidan 121
8. Alzheimer's Society of Canada (2020)
9. Wiggerman N., Zhou J., McGann N. (2020). Effect of repositioning aids and patient weight on biomechanical stresses when repositioning patients in bed, 2020. https://doi.org/10.1177/0018720819895850. Hämtad 2020-10-15
